Byarna på Rågöarna

Stora Rågö:
På Stora Rågö fanns vid befolkningens avhysning år 1940 fyra byar.Till de gamla byarna hörde Storbyn.
Om Storbyn berättades det, att byn tidigare varit mindre och hetat Mokidbin. Strax söder i anslutning till byn låg en åker som kallades Mokidåkern (Munkgärde åkern). Namnet kommer av, att det en gång i tiden hade bott munkar i grottor ingrävda i en kulle sydväst om byn. Kullen kallades Mok-kullen (Munk-kullen). Senare hade flera gårdar flyttat till byn som därigenom blev större och fick namnet Storbin. Folksägnen berättade också, att öarnas äldsta by hade hetat GLågidbin och legat vid öns västra kust, något norröver än de senare byarna. Sedan hade polackerna kommit till ön, plundrat och bränt ned GLågidbin, varefter folket hade flyttat över till Mokidbin. Denna folksägen har inte gått att bekräfta, det kan mycket väl vara en sammanblandning med, att ett antal gårdar som tidigare låg i Norrmosen intill Bisagidbyn, flyttade till Storbyn efter att ha blivit nedbrända under Livländska kriget, då trakterna plundrades mellan 1576 och 1611.

I Storbyn fanns vid avflyttningen år 1940 19 gårdar. På fotot över byn (år 1931) syns 20 gårdar, men en av dem, Strångs gården (nr.15), hade upphört och gårdsbyggnaden revs under 1930-talet. Under 1800-talet fanns ytterligare sex gårdar, som sedan av olika skäl med tiden var försvunna, när fotot togs. Dessa gårdar var: Åkes, Staves, Mases, Strångs Niagås i byns västra kant, byns nordligaste gård Hindrekes och Oles-Nistuvi väster om Oles-Gastuvi (gård nr 2).. Norr om byn låg två väderkvarnar och mellan dessa byggdes Rågöarnas nya skolhus år 1931. Söder om byn fanns tre väderkvarnar i rad och den fjärde uppe på Mok-kullen.

Vy från söder.



Bisagidbyn var också var en gammal by. Vid avflyttningen 1940 fanns 5 gårdar i byn. I en förlängning av byn mot nordost, det som hette Norrmosen, har det tidigare också legat gårdar. Efter Livländska krigets härjningar flyttade några av dem till Mokidbyn som sedan blev Storbyn På Erich Reuters karta från 1698 finns ännu tre gårdar markerade i detta område. På 1800-talet fanns två gårdar kvar, Norrmosa och Buskes, som sedan dog ut. Vid Bisagidbyn fanns två väderkvarnar. På estniska heter byn Lepiku küla (Alskogbyn).



Åsbyn var en yngre by som hade tillkommit genom utflyttning från de äldre byarna. På kartan från 1698 finns där sex gårdar. Vid avflyttningen av öbefolkningen 1940 bestod Åsbin av 10 gårdar. Den tionde gården Sangid låg en bit söder om byn. Den tillkom efter branden i Storbyn 1887. Gården Strångs Niagås, där elden uppstod, tilläts inte längre av bystämman att byggas upp inne i byn och då byggde sig gårdsägaren nytt hemman med namnet Sangid söder om Åsbin. Mellan byn och Sangidgården fanns två väderkvarnar. Den tredje väderkvarnen var av holländsk typ som bonden på Sangidgården byggde intill sin gård. Åsbyn kallades även Strandbin efter det estniska namnet på byn, Rannaküla.



Vid öns östra strand fanns sedan gammalt fiskehamnen Lagenis, där folket på Stora Rågö hade sina fiskemajor och båtplatser. Mestadels delade två - fyra gårdar på en nätbod. Intill denna fiskehamn utmättes vid jorduppdelningen i början av 1930-talet sju fiskarställen. Av dessa sju var fyra bebyggda vid uppbrottet 1940. På fotot syns endast gården Strandbacks. De övriga tre var Mardis, Lutters och Norrgås.



Lilla Rågö:
Storbyn vid Lilla Rågös västra strand var en typisk klungby. På kartan från 1698 finns 14 gårdar. Vid bortflyttningen sommaren 1940 fanns 15 hemman i byn. Hemmanet Pöhls, (nr.12) där skolläraren Johannes Pöhl med familj bodde, hörde till gården Ers-Tomasas (nr.12B). Skräders gården, som låg i byns nordliga utkant, syns inte på fotot. I denna norra utkant fanns också skolhuset på Lilla Rågö som byggdes år 1901. Där fick rågöbarnen sin skolundervisning 1901-1930 och 1942-1944. Åren 1931-1940 användes huset som kommunalhus för Rågö kommun. Hit norr om byn flyttades också år 1935 Ipp gårdens byggnader (nr.7) som blev Rågö hembygdsmuseum, det första hembygdsmuseet i Estland.
Under 1800-talet fanns ytterligare tre gårdar i byn. Dessa var: Gatos, Lors och Jocks. Gårdarna försvann, när gårdsfolket dog ut.

Vid Storbyn fanns 4 väderkvarnar, 1 vid byns norra strand och 3 vid stranden söder om byn.

Vy från väster.



Lillbyn var en by av annan typ, en långsmal by som sträckte sig längsmed strandbrinken på öns östra kust. På kartan från år 1698 räknades 10 gårdar och 3 lösmansställen till Lillbyn. En av gårdarna låg långt söder om byn, nära kapellet. Mellan denna och de övriga gårdarna i byn låg 2 av lösmansställena, det tredje låg där den senare Dräjersgården fanns (nr 9). Under 1800-talet fanns också gårdarna Undigårds, Soknas Matsas och Soknas Irjas.

Vid folkets avflyttning år 1940 räknades 21 hemman till byn Förutom 11 gårdar som hört till byn från tidigare århundraden, tillkom vid gårdsuppmätningen i början av 1930-talet ytterligare 10 gårdsställen. Tre av ställena, Hansas och Grusbacks söder om byn och Norrbacks norr om byn, syns inte på kartan. Lite söder om Börs gården (nr.1) fanns en väderkvarn av holländsk typ.

1. LILLBY BÖRS 2. ÅKERS OCH GRÄNGJÄRDS 3. ERIKAS 4. ARS 5. TOMSONS 6. POARS 7. LABBJAKAS 8. LABBMATSAS 9. DREJES 10. HINOS 11. BÄNS 12. SOKNAS 13. LILLA RÅGÖ HAMN 14. HÅVA 15. LORS 16. JRJAS.

Nyare gårdar söder om Lillby Börs gården Nr. 1, som inte finns med på bilden, var HANSAS och GRUSBACK samt NORRBACK, norr om byn och som låg norr om nr. 16 Irjas. Gården MARKS som låg mellan Nr. 8 och Nr. 10 på bilden, på vänster sida av vägen norrut, samt KLINGBERGS som låg inne i byn intill Nr. 9 på bilden som också blev bygd på senare hälften av 1930 talet.